En del av mig tycker såklart att allt var fint. Men musik inslagen på en begravning, inte just den här utan på alla, hur har man tänkt då? Här pratar jag om att strö salt i såren.
En klar stämma hördes tydligt i kyrkan. Den 3åringen sa bland annat: Jag ska lägga en blomma på mamma.
Efter det ska man klara av att sjunga psalmer…
Tyngst var när den klara stämman, tystlåtet la sin blomma på sin mammas kista.
Sedan fick vi Guds välsignelse. Den kan han köra upp någonstans!
Det här var det mest orättvisa jag beskådat.
Postat i:Uncategorized
